Något jag har ännu mindre lust till är att se reklamen för dejtingsajterna. Oftast proklamerade genom nån tacksam modeslav som ser ut att aldrig ha tänkt en egen tanke i hela sitt liv. Okay, jag är fördomsfull som en gnu, men jag är i alla fall tillräckligt upplyst för att erkänna det.
För visst är det så att reklam förespråkar ideal. Liberalismen kanske var en fin idé en gång i tiden. Släpp marknaden fri låter i alla fall bättre än det var innan dess. Feodalism är nog ingen dans på rosor. Men hur fin tanken än må vara är den död. Den dog den dagen reklamföretag började fokusera mer på konsumenten än på produkten. Det är en sak att säga att våra tuggummin smakar bäst och en annan att säga att om du inte äter våra tuggummin kommer du bli opopulär och hatad av alla.
Det som skulle bli nyckeln till allas lika rätt att.. göra rätt för sig, blev en ny slags fångenskap där vi ständigt blir pressade från olika håll att passa olika stereotyper. Produkter omges av en aura av cool som vi måste sträva efter eller gå under.
Som tur är stämmer inte den bilden. Inte riktigt ännu. Men när a-kassan blir utmobbad och studenterna marginaliserade kanske det liv som reklamen utlovar blir allt mer attraktivt. Upp till kamp mot idealen, när den dagen kommer ska jag dansa på alliansens grav*
*Okay, det kanske inte hade någonting med något att göra men jag hade lust att skriva det.
Nalin Pekgul for president!
Hon är sosse, hon är kvinna, hon är född i Batman (enligt wikipedia) och hon är inte Mona Sahlin.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar