What goes around comes around

Igår läste jag Rom 13:3-4:

De styrande är inget hot mot goda gärningar, men mot onda. Vill du slippa känna fruktan för överheten, gör då det goda, och den skall berömma dig; den står ju i Guds tjänst för att du skall kunna nå det goda. Men gör du det onda, känn då fruktan. Det är inte för inte som överheten bär sitt svärd; den står ju i Guds tjänst som hämnare, för att vreden skall drabba den som gör det onda.

Och idag läste jag om samma text på:
http://fredriki.wordpress.com/2009/10/06/overhetens-svard/#comment-49

What goes around comes around.
Läser jag den här texten utan att se den i sitt sammanhang (som ett av breven till olika församlingar) känns den konstig och malplacerad. De styrande sanktionerar ju onda gärningar. Lagen motarbetar de som försöker göra det goda, sätter dem i fängelse tillsammans med tjyvar och mördare och deporterar oskyldiga människor till helveten på jorden. Men jag tänker utveckla mina tankar lite runt detta:

Jag tänker mig att överheten i något hänseende är tillsatt av Gud. För det mesta gör den ju sitt jobb, och inte allt för dåligt. Därför bör vi också i någon mån följa samhällets lagar så att vi inte behöver sitta i fängelse, bli avrättade eller utsatta för andra kroppsstraff.

Men det förutsätter att lagarna i samhället är rättfärdiga och goda. Inte som svensk lag som är ogudaktig och ond.

I evangieliet står det skrivet:
Ge kejsaren det kejsaren tillhör och ge Gud det som tillhör Gud.

Detta förstår jag, i ljuset av evangeliet, som att vi ska betala skatt och följa lagarna så länge de inte går emot Guds lag och så länge skatten inte finansierar förtryck. Guds lag sammanfattas av Jesus på ett genialt sätt i Matt 7:12 och har präglat alla världsreligioner. Detta är måttstocken som lagen ska prövas emot, och svensk lag håller inte måttet.

När samhället vill att vi bryter mot Guds lag, och till exempel tvångsdeporterar folk eller vill tvinga oss att lära oss döda, då är det vår plikt att bryta de oheliga lagarna och eventuella straff är i det fallet ett heligt martyrskap för Gud.

Det finns en dynamik i Pauli inställning till makten. Läs till exempel Ef 6:10–12. Vi som kristna är inte här för att göra revolution och införa nytt statsskick. Vår revolution är att genom våra liv visa på att Guds rike är här som en helt annan slags verklighet.

(Svarade på inlägget på Fredrikis blogg med i stort sett samma ord)

Tillägg till det jag skrev på Fredrikis blogg:
Dessa handlingar är mer eller mindre olagliga men jag kan inte se något i evangeliet som strider mot att bryta dem:

1. Att gömma flyktingar. Detta är inte straffbart, men om du skulle göra det kan det hända att polisen bryter sig in i ditt hem samt drogar och misshandlar gäster som bor under ditt tak. Svenska poliser som gör sitt jobb med att upprätthålla lagar om flyktingutvisningar har ett personligt ansvar för sina handlingar precis som lägervakter i Auschwitz eller människorna i Sodom. Därför bör vi så ofta be till Gud om deras förlåtelse, för de vet för tusan inte vad de gör.

2. Att förstöra vapen som ska säljas till krigshetsare och tyranner: Om du ser en man sikta på ett barn med en pistol, är det då fel att utöva våld mot pistolen? Jag skulle säga nej. Vapnet är ett ting och materien har inget värde jämfört med barnets liv. Svenska vapen säljs till krigförande länder där de används till att döda barn. Svensk lag straffar dig om du förstör vapnet, till och med om du bygger om det till en spade eller något annat användbart.

3. Att ta saker ur grovsoprum. När man fått uppdraget att härska över något ska man ta hand om det. Att använda det någon annan slängt istället för att köpa nytt är ingen synd, det är ekologiskt.

Det finns säkert fler, jag tar tacksamt emot tips. Pröva lagen mot hela bibeln och Matt 7:12 i synnerhet.