Det är så mycket att minnas. Jag reser lätt, lätt som en wonderlustking, lätt som Eugene Hürtz, med bara pass, lite kläder, tandborste, kamera, batteri och minne.
Men även om min packning är wonderlustking size gäller inte det mitt chill. Min puls rasar, jag kan inte sitta still och hela tiden surrar tankarna i mitt huvud. Tänk om jag missat något, tänk om något går fel, tänk om min väska väger ett kilo för mycket.
Det är stressigt att resa. Efter allt för många flyttar funderar jag på om inte borta är bra, men hemma ändå är bäst. En liten själv-försörjande gård med en porlande bäck och ett par bikupor, nånstans djupt ner i dalaskogarna, det skulle vara ett hem det. Nåväl, drömma får man.
Tänk åh andra sidan om allt går bra, Ryan air släpper igenom mig. Min packning räcker för en vecka. En resa där jag inte ens behöver kånka på tio kilo. Tänk om Nederländerna är varmt och soligt såhär års. Och när jag tänker på Fritter, Gouda och väderkvarnar blir jag genast lite lättare till mods.
Tänk att man skulle bli så räddhågsen på gamla dar. Det är bara att stålsätta sig och hålla masken. Vad är det värsta som kan hända? Att jag blir stoppad i Skavsta och förlorar lite pengar, det är ju trots allt peanuts på det stora hela.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
2 kommentarer:
varför bli stoppad? tänker du köpa knark eller nått :p?
Nej, trodde att min skräckinjagande nuna skulle räcka för att de skulle stoppa mig, men de är tydligen lite mer laisse fair (pardon för mon stavning) nu än 12 september 2001
Skicka en kommentar