Vilken fruktansvärt äcklig titel.. hmm, nåväl. Det får jag nog leva med för jag vill skriva om just det. Om någon ser en sommarkurs med potentiella restplatser för att lära sig skriva normal svenska så säg till. Efter en sjudagarsveckas uppsatsskrivande känner jag mig något mörbultad och mitt språk har detorierat till hopplösa anglisismer och det som finns emellan är nog mest latin.
Några allvarliga risker finns nog med att ägna dagarna åt att rådbråka bokhögar och sin kognitiva världsuppfattning efter slutsatser och källor. Trots att vi mest har legat på soffan och kommunicerat i form av grymtanden så har vi trillat ner i en del maniska faser där hjärnan gått på högvarv balanserade på gränsen till härdsmälta.
Jag känner mig ganska hemma med att spendera mina dagar bland ändlösa bokband och fylla världen med PM. Men jag ska nog tänka igenom det nogrant. De senaste dagarna har jag tittat mig över axeln nervöst för att försäkra mig om att assistent Igor fortfarande är kvar där. (han är inget hjärnspöke, läshpandet är bara spelat, okay, nu blev det för internt för att vara roligt.. godnatt)... eller?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar