Av bara farten

Krångel, hinder, vardagsbekymmer som hopar sig. Pengar som inte vill räcka till, sociala sammanhang som inte riktigt funkar, studiegångar som inte vill gå ihop av en väldig massa bara-för-att. Så mycket som stjäl uppmärksamhet som inte tillfaller. Så mycket som vill ha mer.

När vardagen kör ihop sig är det så otroligt lätt att tappa fokus. Vad spelar det för roll hur jag bemödar mig för att vara trevlig och hålla god min när jag tampas med institutionsbyråkratin om jag inte gör det för dig? Vad har mitt slit och min iver för värde om jag inte är på rätt spår, men hur kan jag veta? Jag har själv valt mitt slagfält men vet inte riktigt vad jag slåss för?

Ibland undrar jag verkligen vad jag håller på med. Jag vill att Gud ska vara centrum i mitt liv, men här sitter jag och tänker bara på mig. Jobbar stenhårt för att mitt fåfänga projekt av självförverkling, utbildning, ska gå i lås och jag undrar verkligen. Jag tappade verkligen fokus och när det händer gäller det att fokusera om. Att fokusera rätt igen.