Depp-kväll, te och kolesterol. Tusen tankar som lovar att de kommer hålla mig sömnlös i kväll, tusen vänner som njuter av julikvällen... tillsammans med någon annan. Ensam Jonathan, tragiskt fastklistrad vid en dator av en kletig cement av obearbetade hormoner. Hormoner som vill springa men inte får eftersom bihålorna agerar trafikpoliser i en aldrig sinande tredagarspuls. Mera puls, mera pixlar, mera Spektor och inget blodsocker som kan fylla tomrummet.
Adé
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar