Jullovsläsning

Nu under julen blev jag lite trött på att bara läsa kurslitteratur och hittade två små och högst vinklade böcker om antroposofin skrivna av pingstpastorn Sigvard Svärd. Jag vet inte så mycket om antroposofin, mer än att deras skolor verkar sympatiska och att kung markattas mat är god. Således hade jag en ganska bra bild av antroposoferna och tänkte väl mest att de var välvilliga flummare som hittat ett par korn.

Sigvard Svärd levererade en annan bild. Han skrev att han under flera år följt antroposofernas verksamhet i Järna och läst allt han kommit över om antroposoferna och genom att exempelvis gå tillbaka till grundaren Rudolf Steiners skrifter, som enligt Svärd hålls mycket högt av antroposoferna än idag.

Sigvard Svärds två böcker "den antroposofiska människosynen" och "meditation och magi inom antroposofin" målar upp antroposofin som en mer eller mindre pseudovetenskaplig religion byggd på ett hopplock av andliga idéer som flukturerat i kristendomens periferi. (både inåt och utåt tål att tilläggas) Idéer som Steiner sen kombinerade med ett par tidsenliga bruna* idéer och lite "östlig" andlighet. Detta är väl kanske inte jättekonstigt och det vore intressant att veta hur antroposoferna applicerar vetenskaplig metodik på sina excersiser, men man måste antagligen vara invigd för att få reda på det**

Nåväl nåväl, det slutar inte riktigt där. Svärds allvarligaste anklagelser slutar inte där utan börjar med den starka ockultistiska strömningen inom antroposofin. Svärd definierar aldrig vad som menas med ockultism, åh andra sidan vet jag inte om Steiner gör det heller. NE skriver såhär

Jag har en medfödd aversion mot ordet ockultism som antagligen grundar sig i min Lutterska uppfostran, den är närmast instinktiv och tar sig uttryck i att saker som jag associerar med ockultism (förutom en del bättre konst av någon anledning) fyller mig med samma känslor som jag har till exkrement och köttbuljong. För utom att jag känner ett visst äckel inför det vet jag inte mycket om ockultism och kan inte säga att jag bryr mig särskilt mycket om någon annan andemakt än Guds Heliga Ande, därför bryr jag mig inte heller om vad den eller den "ockultisten" pysslar med, det är inte min sak att dömma eller ens bedömma. Ville bara klargöra det innan jag kommer till min poäng.

I läsandet av Svärds böcker om antroposofin träder för mig en tydlig skillnad fram mellan antroposofin, som har anspråk på att vara en vidareutveckling av kristendomen, och den kristendom jag anser mig företräda. Konstigt nog tar inte Svärd upp denna. Antroposofin liksom den mesta andligheten egentligen handlar om prestation, att uppnå vetskap om andliga ting.. jada jada jada. Jag tycker att man kan kalla det en strävan efter självförverkligande. Kristendomen som jag ser den är diametralt motsatt*** Den kristne, till skillnad från antroposofen, kallas att försaka sig själv, att bära sitt kors, att dö för att kunna leva.**** Vi får av Jesus veta att om vi söker ska vi finna och det som finns att finna finns hos Gud, andliga mysterier för den som följer Jesus är bara bländverk. Nu kanske du undrar vad det egentligen är för skillnad på dessa två? Skillnaden ligger i vad vi gör i praktiken. Antroposofen kallas inåt, till fördjupad kunskap om sig själv och andliga mysterier. Men den som försöker förverkliga sig själv kommer aldrig att nå sitt mål, den enda som kan förverkliga oss är Kristus! Den kristne kallas ut i världen, för att Jesus först har älskat oss kallas nu vi att älska inte bara Gud utan vår nästa och oss själva.

Nu har jag bara läst Svärds beskrivning av Antroposofin men ingenstans nämns några referenser till ett socialt engagemang så som det bibeln kallar till***** Om denna skillnad inte framträder tydligt är det ett dåligt budskap för kyrkan och något vi borde jobba på. Någonting som jag av hjärtans lust vill jobba på, hakar du på?

Nåd och frid gott folk

(Som vanligt är jag hemskt tacksam för kommentarer, jag vet uppenbarligen inte vad jag pratar om och du vet säkert bättre, om du inte är nazist förstås för då kommer jag att radera dina kommentarer, vet hut!)

* Läs nationalsocialistiska, Steiner verkar enligt Svärd inte ha varit jätteförtjust i människor med fel hudfärg, osagt vad antroposofer tycker idag. Jag blir inte så förvånad att till och med stora ockultister visar sig vara barn av sin tid.
** Min grundhållning mot hemlighetsmakeri, speciellt vad gäller andliga grupper, är att hemlighetsmakeri är ett säkert tecken på att hemlighetsmakarna inte har ett jota att komma med.
*** Blir det en dubbelnegation? Det är menat som en förstärkning. Jag fiskar feedback här gott folk.
**** Matt 16:24-28, Joh 3:1-21
***** 1 John 4:19-21, Matt 5-7