tisdag 11 augusti 2009

Kyrkovalet 2.0

Min "mittbewohner" (kombo, men kombo är ett fånigt ord) Katarina och jag diskuterade kyrkoval och började granska Frimodig kyrkas valplattform och upptäckte ett par "qiurks".

Det här verkar vara en meckig historia, vad man ska rösta på och så. Tänk om det ändå kunde finnas nån trevlig liten revolutionär som vill rätta till allt som är jobbigt i Svenska kyrkan. Nåväl, läsandet av valplattformen stötte jag på ett par jobbigheter. Följande:

"FRIMODIG KYRKA önskar se Svenska kyrkan bekänna att Jesus är Vägen, inte en väg bland många, och att Jesus är Sanningen, inte en sanning bland andra. Som en konsekvens av detta skall inte s.k. mångreligiösa "gudstjänster" firas i Svenska kyrkans lokaler eller med hennes personal inblandade."

Jag håller med om första biten i resonemanget. MEN, jag fattar inte hur resonemanget går ihop. Att fira gudtjänst med företrädare för andra religioner innebär ju inte att man måste erkänna att deras anspråk är lika korrekta som ens eget. Det innebär bara att man måste erkänna att de har rätt att tro att deras anspråk, tro och idéer är mer korrekta än ens eget. "Agree too disagree". Frågan om mångreligiösa gudtjänster handlar väl snarare om hur man gör dem. Det kanske inte är så lyckat att påstå att alla religioner är manifestationer av samma sak (det skulle antagligen bli en konstig religion) (Däremot erkänner jag din rätt att tro att så är fallet, du får gärna försöka förklara hur du får det att gå ihop) (tsk tsk, parenteser, vart var vi... manifestationer av samma sak just det.

Ett lyckat koncept av mångreligiösa gudtjänster är kanske istället att erkänna att man tror olika, erkänner varandras rätt att göra det och manifestera att man kan göra det och vara vänner dessutom. Hoppas mitt resonemang är halvägs vettigt och hänger ihop :P

Slutordet är också intressant:

"Kraven på anpassning till rådande värderingar och mönster är stora i dagens samhälle. I sin iver att behålla så många medlemmar som möjligt har Svenska kyrkan alltmer försökt att ändra i det kristna budskapet. Den kristna kyrkan är kallad att leva i sin samtid, men utan att ge avkall på sin kristna tro. Genom att vara fast rotad i Guds ord kan Svenska kyrkan möta dagens människor frimodigt, utan att avskärma sig ifrån omvärlden. FRIMODIG KYRKA vill att Svenska kyrkan frimodigt skall leva i världen men inte av världen. Svenska kyrkan får inte vara rädd för att också gå emot tidsandan, när så krävs, för att stå upp för det glada budskapet om Jesus Kristus, som Vägen, Sanningen och Livet. "

Jag köper det rakt av, det här skulle partiet som jag skulle rösta på. Men det som är jobbigt är att det känns som att det kan tänkas stå saker mellan raderna som jag inte är med på. Det jobbiga är att man inte skriver ut vad man tänker på. Det finns inga exempel. Skulle det t.ex. stå att vi är emot när Svenska Kyrkan, köper Coca Cola (trots allt en rätt okristen handling), är luddiga och inte vågar stå för att Jesus är vägen, sanningen och livet, inte motverkar girighet, konsumism, etc, anordnar könsneutrala äktenskap och inte problematiserar abort och inte ordnar ett påskuppror i månaden. Då skulle jag kunna köpa det, för då håller jag med om 6 av 7 saker som man ogillar, den övergripande principen är rätt. Men läser man valprogrammet sammantaget känns det som att det viktigaste perspektivet saknas.

Jag orkar inte skriva om könsneutrala äktenskap och för jag är relativt straight och vill helst undvika förståsigpåande. MEN, oavsett åsikt borde man väl kunna enas om att det är en sjukt perifier fråga i sammanhanget (utom för dem som berörs av det, alltså kristna som vill gifta sig med någon av samma kön, damn nu skriver jag om det)

Det jag funderar över är varför detta är så viktigt. Frimodig Kyrka skriver lite om både rättvisefrågor och miljö, men mer i termer av vad vi BORDE, STRÄVA efter och inte vad vi faktiskt inte kan acceptera. När det gäller frågan om äktenskapet är man mycket mer direkt och sätter ner foten. Varför gör man inte det om rättvisefrågorna!? Varför är just äktenskapet en helig ko?? Det är ju för bövelen knappt en kristen tradition ens.* (Inser gradvis att det jag vill inte är att rösta i kyrkovalet utan typ hungerstrejka framför Reinfeldts garage, nån som är på? Nåväl...) Allt handlar om prioriteringar, prioriterar frimodig kyrka konservatism och rädsla för att förändras framför saker som är viktigare?? Vad jag letar efter är helt enkelt ett frimodigare ställningstagande för frågor som ligger mig närmare om hjärtat.

Däremot tycker jag att SK borde avsäga sig vigselrätten om det går att göra på nått snyggt sätt. Svenssons som vill gifta sig traditionellt kan få göra det nån annanstans! Up yours, blasphemous heathens! (ja, jag är en blindgalen separatist) SKÄMT Å SIDO, ni kanske förstår vad jag menar, fråga annars. Jag lovar att svara om det inte kommer typ hundra arga mail, då kanske jag inte orkar. Det krista äktenskapet ska vara ett åtagande inför Gud mellan två personer, ett beslut att älska varandra (till och med om man råkar få ett dåligt sexliv eller en jobbig klimakteriperiod, ja till och med om man får taskig ekonomi) och en relation med Gud, jag skulle säga att det viktigaste är just att de som vill gifta sig har en relation med Gud/Jesus/DHA. Annars kan man gifta sig på andra platser. Ta bort den juridiska biten ur det kyrkliga och låt det kyrkliga vara en andlig och social konstruktion. Damn, jag är en blindgalen separatist... förlåt :o

*Har hittils inte stött på någon äktenskapsritual i bibeln. Man verkar ju ha firat bröllop, men det verkar inte vara del av undervisningen. Där är det är snarare trohet som betonas, som jag förstått det. Vet du bättre, så tveka inte att korrigera mig.

3 kommentarer:

sMARTAss sa...

Jag är på hungerstrejken!

Ditt inlägg behövs.

Anonym sa...

Jag vet bättre.

Kyrkan började inte förrätta vigslar förrän Konstantin och statskyrkan. Från början var det staten som skötte vigslar, man gifte sig aldrig i en kyrka. Man välsignade dock kristna efter att de hade gift sig i en liten ceremoni (men den ceremonin gick inte på åtskilliga tusenlappar som dagens bröllop).

Anonym sa...

EDIT: Man gifte sig inte i kyrkor av en annan anledning också: Det fanns inga kyrkobyggnader. Sådana uppfördes inte förrän 250-300 nånting.