måndag 15 februari 2010

Bibelsyn - historiskt kritisk forskning

Den historiskt kritiska forskningen har jag ofta hört omnämnas med rädsla och misstro. Framförallt i evangelikala sammanhang. Jag tror att detta är en irrationell fruktan.

Jag respekterar kreationister, men jag tror inte själv att jorden nödvändigtvis skapades exakt som Genesis beskriver.* Jag respekterar även vetenskapskritiker. Vetenskapens sanningsanspråk bygger på att resultaten och teorierna är öppna för kritik, dock stängs kanalerna för sådan kritik ofta av en dogmatisk kanon. (En kanon som försvaras med en fromhet som jag minst sagt kan bli avundsjuk på.) Kort sagt, även vetenskap kan bli en religion och som religion har vetenskapen väldigt rackliga sanningsanspråk. Bibelvetenskap är ett infekterat område från många håll men jag tycker ändå att den kan lära oss väldigt värdefulla saker om bibeln.

Börjar man med texterna i Tanak (den kristna bibelns gamla testamente) ser jag dem som ett väl valt urval från det judiska folkets, och de omkringliggande folkens historia samt en berättelse om det judiska folkets relation med Gud. Det Judiska folket välsignades med många stora profeter och detta lämnade en brokig och mångfaseterad textflora bakom sig. Hela Tanak kan inte läsas på samma sätt, det finns profetiska såväl som poetiska texter i Tanak och en vers ur höga visan har kanske i ett sammanhang föga sprängkraft, där en vers ur Jesaja kan blåsa oss ur stolen. Och vice versa!

Vilken vetenskaplig relevans man kan ge texterna i Tanak kan man diskutera, men jag tror att alla böckerna är fulla av goda poänger. Ta till exempel berättelsen om babels torn eller skapelsen. Vetenskapligt sett har dessa inte stor relevans men andligt sett talar de om för oss vad som händer om vi drabbas av hybris och vilka vi är som människor (skapade till Guds avbild, i grunden goda och oändligt älskade). Spelar det någon roll om Gud skapade världen på sju dagar eller inte? Nej, det tycker jag inte. (Det spelar roll att Gud hade kunnat göra det, Gud är allsmäktig.) Men, det viktigaste budskapet är Guds kärlek till oss och att vi har en spegelbild av Gud i oss.

Den babylonska fångenskapen innebär en brytpunkt. Till exempel medförde den babylonska fångenskapen en stor dos världsbild till den judiska tankefloran. Här grundas till exempel enligt den historiskt kritiska forskningen, tanken på ett helvete. (teologer som läser detta, rätta mig om jag har fel)Denna tanke har sedan stor relevans för kristendomens utformning.. tyvärr tycker jag. Frågan är om det är ett nyttigt tankegods från babel eller inte?

Jag har precis börjat nosa på vad denna forskning innebär men jag tycker att det berikar mig. Att i min relation till Kristus låta det vi kan veta om vår historia få förändra min syn på skriften och världen är otroligt värdefullt och gör att jag känner mig styrkt i min tro. Om budskapet om Kristus är sant håller det att prövas. Att pröva det är att söka sanningen och som en vis snickare sa en gång i tiden, sanningen ska göra oss fria.



*Speciellt som man kan se spår av två separata skapelseberättelser i texten, och detta är två av flera (som jag fått lära mig, kan dock inte på rak arm ge exempel). Jag tycker att det är värdefullt att se även Johannesprologen som ett slag av skapelseberättelse (har ingen aning hur detta rimmar med traditionell läsning).

1 kommentar:

Hans-Georg Lundahl sa...

Historic Critic Method Accepted by Divino Afflante Spiritu kan måhända interessera.

"två separata skapelseberättelser i texten ... Jag tycker att det är värdefullt att se även Johannesprologen som ett slag av skapelseberättelse"

Se de sex dagarne som en détail-bild i Johannesprologens kosmiska panorama och Adams och Evas första eftermiddag på sjette dagen som en détail-bild i de sex dagarnes jordiska panorama.

Då fins det ingen grund att sätta ngn af berättelserna mot ngn annan.

Babylonier ha utan tvifvel varit med om att utforma judendomen. Men icke de sedna böckerna (Esdras I och II, Iesus Sirach ...) eller den kristna traditionen. Deremot Mishna och Gemarah, hvilket är en annan femma.

Öfverensstämmelser mellan babylonisk hedendom och kristedom härrör från att de omtala samma (syndaflod och menniskan lurad på odödlighet af en orm, Gilgamesh blandar ihop Adam och Noa) eller likartade (demoner) fakta. Endast om denna hypothes - eller denna troslära - afvisas som stridande mot "kända fakta" om jordens förflutna eller kosmos ontologie blir det grund till att söka litterarära källor.

Hvilka "kända fakta" utesluta syndaflodens egande-rum eller demoners varande-till?